Söndag 10/1-2010
Vaknade kl 13:30 idag och än har det inte skett specielt mycket, har bara suttit och kopplat av med en kopp kaffe eller 4 rättare sakt och spelat lite, Jag har vart väldig spel beroende specielt av WoW som är ett av världens största online spel men har dock tappat suget efter 4,5års seplade och det ser jag som posetivt med tanke på att jag kommer snart få en skrutt som kommer ta all min tid och det ser jag som nått underbart å inte som ett hinder, Älskar barn och har länge vela ha barn sj å nu får jag mitt mirakel tillsammans med en tjej jag verkligen uppskattar, älskar å bryr mig om. såå allt känns underbart.
När jag vaknade kände jag mig dock väldigt ensam å ville bara slänga mig på telefonen för att ringa och höra Nathalies röst men skickade sms istället för hon skulle med familjen å handla så jag vela inte ringa å störa då:) Men dom har inte kommit iväg ännu märkte jag nyss för jag prata me hjärtat mitt i telen. känns underbart att bara få höra hennes röst å veta att hon mår bra:)
En sak som är skönt men kanske barnsligt är att vi brukar ha mobilerna på när N ska sova:) men känns skönt att höra henne andas och bara veta att hon är på andra sidan telefonen. känns inte lika ensamt på nått sätt. Igår höll Theo på att skräma skiten ur oss för han rörde sig inte i magen på N:( men så spelade vi lite musik för honom å då fick han fart:) han va antagligen väldigt trött igår eller nått. Men så länge han rör sig å sparkas känns det bra iaf:)
Här är första bilden på Theo^^ Hans UL bild, finns fler men lägger ut 1 bara:)
Våran lilla Prins:) <3
Att bli pappa för första gången är väldigt spännande å roligt och känslan att veta att man snart kommer ha en liten bebis i sin famn som är ens egen son är helt fantastiskt kan verkligen inte beskriva allt me ord som jag känner för detta men jag är så otroligt lycklig, och jaaa visst fan e man vettskrämd med me tanke på allt för man vet ju inte riktigt hur allt går till och hur man ska handskas med allt men man lär sig varje dag hur man ska hantera allt men tills dess e man lite skrämd:) men vi har proffs på vår sida som stöttar å hjälper oss så jag är inte orolig och jag vet att jag kommer bli en bra pappa för jag ska ge mina barn den kärlek och närhet som en pappa kan ge sina barn, ska inte bli som MIN far iaf. Men inget kan bli bätre så länge jag får vara med min son och Nathalie som jag älskar mer än nått annat.
Haha jag hade skrivit lite fel i första inlägget det va inte vecka 25 som nathalie va i nu utan vecka 27:) såå nu det inte långt kvar:P dryga 13-15 veckor kvar å det kommer gå super fort, hoppas inte för snabbt bara:) Men visst vill man ha sin skrutt i famnen NUU men måste fixa ett å annat innan så han får vänta tills det e beräknat;) hehe. Men vår älskade Theo är iaf vårat allt:)
Skriver mer senare^^
Nathalie & Theo Jag älskar er <3
//Mattias J